I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004.Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa.När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom.

Bakgrund: I tsunamin i Thailand 2004 förlorade 544 svenskar sitt liv, men det var betydligt fler än så som blev drabbade. De människor som överlevt tsunamin men förlorat en närstående drabbades av stor sorg och saknad. Forskning visar att de överlevande löpte stor risk att drabbas av komplicerad sorg, posttraumatisk stress och negativ påverkan på den mentala hälsan. Ett professionellt och medmänskligt bemötande har visat sig underlätta sorgeprocessen för de överlevande, därför är det viktigt att sjukvårdpersonal får en förståelse för de som förlorat en närstående plötsligt.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sorg hos svenskar som var med om och samtidigt förlorat närstående i tsunamin 2004 i Thailand.Metod: Studien är baserad på fem självbiografier skrivna av människor som överlevde tsunamin men även förlorade närstående där. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och har bearbetats med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Studien visade att sorgen speglades av individuella upplevelser.

Bakgrund: I tsunamin i Thailand 2004 förlorade 544 svenskar sitt liv, men det var betydligt fler än så som blev drabbade. De människor som överlevt tsunamin men förlorat en närstående drabbades av stor sorg och saknad. Forskning visar att de överlevande löpte stor risk att drabbas av komplicerad sorg, posttraumatisk stress och negativ påverkan på den mentala hälsan. Ett professionellt och medmänskligt bemötande har visat sig underlätta sorgeprocessen för de överlevande, därför är det viktigt att sjukvårdpersonal får en förståelse för de som förlorat en närstående plötsligt.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sorg hos svenskar som var med om och samtidigt förlorat närstående i tsunamin 2004 i Thailand.Metod: Studien är baserad på fem självbiografier skrivna av människor som överlevde tsunamin men även förlorade närstående där. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och har bearbetats med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Studien visade att sorgen speglades av individuella upplevelser.

MyTravel har ett effektivt system för att relevanta personer snabbt skall kunna informeras när en kris uppstår. Ledningen i MyTravel kunde därmed ta snabba beslut rörande sina kunder. Den bransch MyTravel agerar inom stöter, i stort sett dagligen, på kriser av olika storlekar och MyTravel hade därmed erfarenhet av att hantera kriser. Genom sitt snabba agerande och kundfokusering har de lyckats behålla ett högt förtroende hos sina kunder, såväl under som efter tsunamin..

Tsunamikatastrofen (2004) innebar ett stort lidande för de människor som drabbades. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av det första året som gått efter att de på plats upplevt tsunamikatastrofen år 2004. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Datamaterial i form av intervjuer med drabbade cirka ett år efter katastrofen inträffade söktes i Sveriges Televisions databas. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog efter tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?Syftet med uppsatsen är:Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig.

Syfte:Syftet med vår uppsats är att se hur olika svenska reseföretag arbetar med krishantering och se om och i så fall hur krishanteringsarbetet har förändrats efter de senaste årens dramatiska händelser.Metod: Kvalitativ studie med intervju.Slutsatser: Vi hävdar att ledarskapet spelar en stor och viktig roll under en kris, då det är ledaren som verkar som en trygg punkt i den uppkomna krisen. En ledare som vågar ta beslut under en kris, effektiviserar krisarbetet på det sätt att det tjänas tid och arbetet organiseras med en tydligare struktur. En ledare ska inte vara rädd för att ta ett steg tillbaka, när medarbetarna har fått sina givna uppgifter. De organisationer vi studerat hanterar kriser på ett tillfredsställande sätt. Vi har funnit att det i vissa företag inte krävs en skriftlig plan och att man ändå lyckades lösa krishanteringsarbetet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation. Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi.

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vår undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan två stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av människans upplevelse av hälsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer är det extra påtagligt då sjukdomen och behandling rent fysiskt påverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gällande detta ämne inom vården. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgångsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för ämnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanställdes.